Tänkte skriva av mig om hur min berättelse om att ha barn ha varit. Jag vet att detta har hänt många så jag vill visa er att ni INTE är ensamma.

Min berättelse kommer handla om BBs syn när det gäller amning om att man skriker på hjälp på BVC men ingen lyssnar eller snarast stuntar i en. Om sjukhus vistelse och en falsk polisanmälan till socialen.  Och om tiden efter när allt äntligen har lugnat sig.

Min son är idag 14 veckor och hela mitt liv ha tagit en väg till himlen dagen han föddes, veckor efter en sväng till helvetet. Men nu är vi påväg upp till det bra igen.🌸

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Första hembesöket av våran förra bvc sköterska va hur positiva som helst. Hon förstod vilka problem vi hade haft med amningen och "klandrade" mig inte på något sätt. Min lille plutt hade början till gulsot när han föddes så detta va något hon kol...

Äntligen hemma Att komma hem efter en förlossning och en förjävlig tid på patient hotellet är en såååå otroligt skön känsla. Att sova i sin egen säng Att äta sin egen mat Att bara vara jag utan att någon stå över axeln och "tittar ner på en"...

vi kom upp till BB med min lilla skrutt och livet lekte, jag mådde bra efter allt min kropp varit med om och jag har aldrig älskat någon så mycket som nu.   Jag hade ställt in mig från första början att jag ville amma, att vara en av dom mammorna...

Jag gick över 14 dagar med min son,   så 1 februari ringde jag till förlossningen för att bli igångsatt.  Jag fick en tid dagen efter kl 10. En sjuk känsla när man tog bussen till förlossningen och mådde hur bra som helst. Jag hade nog haft den p...