Äntligen hemma

Att komma hem efter en förlossning och en förjävlig tid på patient hotellet är en såååå otroligt skön känsla.

Att sova i sin egen säng

• Att äta sin egen mat
• Att bara vara jag utan att någon stå över axeln och "tittar ner på en"
•   OCH det bästa av allt att vara en familj för första gången på riktigt i sin miljö!   

Då vår son är det första barnet i våran släkt så va våra familjer där med en gång när vi kom hem.

Alla ville ju "bebis gosa", ta bilder och gratta oss. 

min svärmor började till och med tjata om att hon tyckte att vi skulle skaffa en till.

EN TILL??? 

vi fick barn för 3 dagar sedan?! Jag kan inte äns sitta som en normal människa (kanske inte så konstigt)

Sex va det absolut sista jag hade i tanken!

IaIallafall, dagarna gick det blev väldigt många vakna nätter, han skrek 8 timmar i stäck på nätterna, och jag fick flytta ut på soffan då min sambo hade börjat jobba. 

Vi tog detta med våran BVC sköterska och hon tipsade om miniform och mag massage, men inget hjälpte.

Hon va ganska snabb och "säker" på att han hade kolik. Så detta va något vi skulle leva med ett tag.

Nu i efterhand vet vi att det inte va kolik utan det visade sig 7 veckor efter av våran nya BVC att han är mjölkproteins allergiker!

Finns inga ord som kan beskriva hur illa jag tycker om denna sköterska idag, mer om detta i senare inlägg